Simon

Viktiga vardagsbestyr dominerar våra vardagliga liv

The story of Bä


Det var en gång ett litet får, detta lilla får var en väldigt social och glad prick som älskade att stå mitt i klungan av får i hagen. Han höll ofta låda, kanske lite för mycket, men ändå var han ganska omtyckt av de andra fåren vilka egentligen såg honom som lite av en pajas. Denna lilla krabat hette Bä.

En dag hittade Bä en jättefin tacka som hette Anita. Anita och Bä hängde ofta för sig själva i ett hörn av hagen och lyckades till och med att avla fram ett par småfår. Livet lekte för Bä.

Allting varar inte för evigt, dock. Efter ett tag ville Bä gå och ansluta till sina kompisar i hagen, varpå Anita förbjöd honom att göra det. Detta hände några gånger under allt för lång tid. Till slut fick bä nog och gick ändå, det var slutet på Bä och Anita.

Bä rymde och var nu ett fritt får –  med de sviter som hans isolering i hörnan hade planterats i hans psyke som last.

Bä, det förvirrade fåret

Nu hade Bä ett nytt liv, han hälsade på i hagen ibland men undvek gärna Anita. Hon var oftast tvär; Bä fann det svårt att träffa sina egna lamm på grund av att Anita alltid strulade. Hon försökte fortfarande kontrollera honom, trots att hon hade hittat ett nytt får som hette Jan. Bä var lite tudelad, dels tyckte han synd om Jan som hade blivit fångad i denna ond spiral av kontrollbehov som Anita förmodligen utövade på honom, likadant som hon gjort på Bä några år tidigare. Samtidigt var han glad att en del av hennes energi som normalt hade gått till att terrorisera Bä själv, spenderades på något lite mer konstruktivt som ett förhållande.

Bä behövde en vändpunkt i sitt liv, han var fortfarande inåtvänd på grund av de vanor som hade etsats fast i hans gråmassa. Fastän han insåg detta problem så tog han egentligen aldrig tag i det, han var van att inte ha kontakt med andra får. Han hade ju inte ens haft någon kontakt med Anita när han satt i hörnan av hagen med henne, hon var ju oftast så kall så det var enklare att inte socialisera alls. Han hade visserligen gamla vänner som var väldigt fina, även några nya jättefina från efter Anita men det var väldigt sällan han kände något behov av att träffa dem eller ens höra av sig.

Vändpunkten blev mötet med ett gäng rymmarfår från gamla hagen. Bä hade ju trott att hans vänner var de enda som brydde sig om andra, det visade sig inte vara fallet. Det är tydligen inte speciellt konstigt med sådana får. Nu tycker ju Bä att hans vänner är speciella och lite bättre än andra vänner, men ändå. Bara man är öppen så kan man hitta hur underbara får som helst om man ger dom en chans.

Med detta i bagaget tar han sig nu an helt nya äventyr. Stay tuned!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: